Lyssnat
Härom dagen lyssnade jag på P3... Det var då en person som pratade om ensamhet.
Den personen var aldrig rädd för att vara ensam och hade aldrig kännt sig ensam. Vilket jag kan tycka är lite omänskilgt. Men i alla fall, anledningen till personens åsikt kom ifrån:
Att personen ansåg att man var aldrig ensam, man hade sig själv och det räckte mer än väl. Personen var aldrig ensam han/hon var själv!
Då började jag fundera lite.... Jo, människor är flock djur, det ligger i vår natur att inte vilja vara ensama. Dessutom kan jag tycka att ensam är man när man tvingas vara själv. Själv är man när man väljer att vara ensam.
Men meningen: Jag är inte ensam, jag är själv.
När jag tänker på den så kan jag ibland känna en enorm lättnad för framtiden. Tänk att jag lägger ner mycket tankekraft på vad det ska bli av mig... och speciellt om jag ska flytta och vara ensam ett tag innan man kommer in i den nya samhället.
Men då tänker jag istället... Jag blir inte ensam, jag blir själv och vem annars är bättre att lägga ner tid på än mig själv??
Den personen var aldrig rädd för att vara ensam och hade aldrig kännt sig ensam. Vilket jag kan tycka är lite omänskilgt. Men i alla fall, anledningen till personens åsikt kom ifrån:
Att personen ansåg att man var aldrig ensam, man hade sig själv och det räckte mer än väl. Personen var aldrig ensam han/hon var själv!
Då började jag fundera lite.... Jo, människor är flock djur, det ligger i vår natur att inte vilja vara ensama. Dessutom kan jag tycka att ensam är man när man tvingas vara själv. Själv är man när man väljer att vara ensam.
Men meningen: Jag är inte ensam, jag är själv.
När jag tänker på den så kan jag ibland känna en enorm lättnad för framtiden. Tänk att jag lägger ner mycket tankekraft på vad det ska bli av mig... och speciellt om jag ska flytta och vara ensam ett tag innan man kommer in i den nya samhället.
Men då tänker jag istället... Jag blir inte ensam, jag blir själv och vem annars är bättre att lägga ner tid på än mig själv??
Kommentarer
Trackback
