Vad händer nu?
Två veckors praktik på Nordic Ambulance Air har flutit på fint.
Jag kan säga att efter ha burit dessa bårar, som var hur tunga som helst, så var jag helt slut!
Första riktiga helgen i Luleå spenderade jag med syrran och hennes kompis i Byske. Vi åt VÄLDIGT mycket lördags godis och tittade på hennes Jack Russel valpar.
Syrran mådde lite krasligt på kvällen och dan efter så vi tog hennes bil… Ja bil och bil. Jag har nog aldrig förr skämts så mycket för att hoppa in i en farkost som jag gjorde när jag hoppade in i hennes bil.
Hon krockade med den i vintras så den är helt sned och ving och voblar gör den som bara den. Men det värsta är helt klart att hon har försökt hålla ihop bilen med silver tejp! Okey, jag vet man ska inte underskatta silvertejp, men stackars bil, låt den dö.
Sen blev det ett par timmars jobb på Flygklubben på söndagen. Fick dessutom en flygtur runt flygfältet innan vi började ta isär den. Var i och för sig inte ett dugg sugen på att flyga, men en pilot på flygklubben tyckte jag såg bekymrad och nerstämd ut så han insisterade.
I vanliga fall brukar vi bara varm köra maskinen en stund på plattan samtidigt ha flygradion igång och lyssna på vilka plan som finns i luftrummet.
Maskinen ska varmköras innan tillsyn påbörjas, det beror på oljan lättare ska rinna ut och för att se till att alla instrument och grejor fungera korrekt så man kan rätta till eventuella fel medens planet är i bitar.
Bilden är tagen från ovan mot stan, men stan ligger så långt bort att man inte riktigt kan se den om man inte vet vart man ska titta.
Nu är jag dessutom andra dagen på mitt riktiga jobb, och det känns tyngre än någonsin. Mina värsta farhågor kommer jag få stå ut med. Jag kommer få drälla runt flera dagar nu och ”komma in” i jobbet igen. Så med andra ord; det finns inget att göra dom har ingen aning om vart dom ska göra av mig. Jag känner mig fruktansvärt onödigt och meningslös.
Självklar har man fått gjort vissa grejor viktiga grejor som man skjutit upp på och jag försöker fokusera på det, för det känns ju faktiskt bra.
Fick reda på idag att Lärartjänsten i Nyköping fick jag inte, det kändes också lite tungt men åter igen försöker fokusera på något annat.
Så idag ska jag gå lite tidigare från jobbet (finns ju som tur tid för det) och gå på möte med en Yrkesvägledare på komvux, betygen ska med och vi ska diskutera fram vad jag behöver plugga upp för att bli ingenjörs behörig. Jag hoppas att jag får börja plugga direkt, så jag får lite andra saker att tänka på, men troligtvis blir det inte så.

Jösses. Jag hoppas att det går bra för dig Sandra.
Förresten fick jag en tur i den berömda bilen du skrev om. Det var minst sagt en...hmm...intressant tur.