Idag, först gången på två veckor var jag hos sjukgygmnasten. Fast jag har ju tränat mitt knä lite änd under dessa två veckor. Har ju ett program att följa.
I alla fall gick det inte alls som väntat. Jag ringde och pratade med min nya sjukgymnast här i början på veckan, sa att jag ville ha en tid på fredag. Men jag har haft kontakt med honom över mail tidigare och har förklarat min sitvation, student utan bil eller andra onödiga bekvämligheter i en mer eller mindre främande stad.
Jag slutade 10.00 idag och han tyckte att 10.30 var en bra tid. Hmn, hade jag tänkt till så hade jag valt en senare tid. Jag tog förgivet att han visste hur sitvationen såg ut för mig. Så jag svara att jag skulle komma snabbt jag kunde. Men inte ana jag att det skulle ta ungefär nästan 1½ timme från skolan tills jag var på plats. Jag skämdes som en gris när jag väl kom fram med andan i halsen. Ja ja vad ska man göra?



Jag förstår att dom inte var allt för glada men dom kunde åtminståne behandla mig som en kund och be mig återkomma en annan tid om dom nu inte hade tid med mig. Men enligt dom så hade dom tid med mig, men deras halv otrevliga bemötande talade ett språk för sig, och det fick mig må ännu sämre till mårts. Blev ju inte ett jätte långt besök men ett besök i alla fall. Gick igenom några nya övningar sen böjde och bände dom knäet lite.

Det var en chock att komma in där. Ett super litet ställe, inte alls som i Luleå på Helex, där allt är nytt, ljust, stort och fräsht. Detta var en unkel gammal lokal med gamla redskap över allt i en kaotisk ordning.
Trotts förseningar och snabba besök så var jag inte ett dugg imponerad. Jag föstår inte hur min sjukgymnast kan rekomendera ett sånt här ställe, det ska ju vara kul att träna.

Pentti som min nya sjukgymnast heter ( där av namnet Penttis idrottsskador och sjukgymnastik )ska tydligen vara bra, har hört det från lite olika håll, men mest från han själv. Så jag är lite skeptiskt hur bra han är egentligen. Ska inte dömma hunden efter håren.



Japp, i detta lilla hus gömer sig ett mindre gym, reception, två mottagningsrum, två omkläddningsrum, kök, lunchrum och en liten avspärrning i ena rummet för speciall behandlingar.
Hur vet jag nu hur detta ryms? Jo, på vägen till damernas omklädningsrum (som ligger i källaren med en massa andra av deras rum) gick jag igenom hela byggnaden, inklusive personalrummet med kök och annat tillbehör.

Förutom alla dessa negativa känslor som jag fick av detta besök, så fick jag också bra information. Att det ligger en cykel handel aldeles bredvid som säljer både begagnade och nya cyklar.
På måndag ska jag göra ett nytt besök men denna gången fick jag komma när jag ville (dom tyckte nog inte det var lönt att bestämma en tid, för jag dyker ändå bara upp när jag själv känner för det.) Då tänkte jag passa på att köpa en gammal trofasting för en billig peng, hoppas jag i alla fall.
Har inga lektioner på måndag så jag har gott om tid att cykla hem den.