Hittade en liten sjö och runt den var det anordnat för fiskare. Det fanns toaletter, vedstugor, grillplatser och efter som runt sjön fanns det gott om våtmark så stigarna var förstärkta med träbryggor.En bit in i skogen där hittade jag lite svamp.
Hade med mig en burk i fall det fanns bär, hade varit roligt med lite blåbär men det fanns inte mycket. Fanns dock lite mer lingon men det tyckte jag inte var lika inressant.

Dessutom hittade jag inte vilken svamp som helst utan kantareller. Inte så många kantareller men så det räcker.



Hittade en del soppsvamapar också men de flesta var förr larv ätna men en liten stackare fick följa med ner i stekpannan.

Så det blev svampstuvning till lunch.

Skulle en sväng till Nolimässan igår men vi åkte mer eller mindre bara förbi och tog en dagstur till Arvidsjaur i stället. Där handla vi på systembolaget, åt lunch och köpte, självklart, en t-shirt.



Inne på turistinformationen fick vi tips på bra lunch platser och vi bestämde oss för att äta på Jonas Grill. Vi trodde först det skulle vara lite mer av en grill men det var en fin liten restaurang som serverade det mesta inom mat väg och även libanesiska smaker fanns på menyn.



Detta är en souvast (renkött) talrik med klyftpotatis och någon form av lingonsås. 



Detta är en grillmix talrik med pommes och vitlöksås (Kyklingspett, fläskfiléspett och en grillad oxfilé bit)

De skulle byta namn på restaurangen till dreamfood istället.
Om man någon gång har vägarna förbi tycker jag man ska försöka stanna till här och äta och om man kan så bör man boka bord.
Efter lunchen latade vi oss vid älven för att sedan köra hem igen.

På kvällen sen satte jag mg vid datorn och beställde den där innebandyklubban. Så den bör komma här i veckan :D Hoppas jag blir nöjd.

Hemma från innebandymötet. Fredagen den 13 aug hade vi innebandy möte ute på Örnvik hotell och konfrans. Mötet tog nästan 2h och jag var lite besviken när jag åkte därifrån. En i laget jobbar på anläggningen så jag misstänker att hon fixade konfernsrummet åt oss. Men jag personligen tycker det är märkligt att ha ett möte på någon timme, som man vill att många ska komma till, hålls utanför stan då det blir långt för alla att ta sig dit.
Jag säger inte att det var ett dåligt möte. Mötet handlade mycket om oss som spelare. Fick skriva ner våra egenskaper på papper och lägga i en personlig pärm som sedan tränaren skulle läsa. Rätt smart faktiskt, om tränaren faktiskt läser det.

Däremot jag som spelare fick inte så mycket ut av mötet. Jag vill ju ha information om träning, matcher, lagets mål och inställning, så vi/jag som spelare vet vad jag/vi ska sträva mot, mentalt förbereda mig på hur jag ska uppnå mina egna mål och fundera på vilket sätt jag kan hjälpa laget att uppnå de gemensamma målen. Jag har ingen aning vad som är tänkt vi ska prestera, förutom hur det är tänkt vi ska få ihop ekonomin till laget.

Under mötet fick vi också vars en telefon-strumpa, ni vet en strumpa där man stoppar telefonen i för att skydda den. Tränaren hade fixat sådana i överflöd när han var Thailand och tyckte vi kunde få vars en. Vi fick välja färg på våra personliga pärmar där våra egenskaper står i och på allt dett fick vi även lämna önskan på vilket nummer vi ville ha på våran match tröja.

Det hela kändes nästan lite som om dom försökte köpa oss. I och för sig var de nog bara jag som kände så, de andra tyckte nog det var ganska schysst, vilket det var, hade varit änn schysstare om alla papper och allt det tråkiga hade varit klart och inte väntat med viss information till nästa träning.. men men kan ju inte få allt. Dessutom spelar jag mycket bättre om jag har nummer 9 på tröjan än om ja har 12…

När jag kom hem idag låg det en massa brev på glovet till mig. Mycket var från skolan. Vet ni jag fattar nästan ingenting. Massa information om kåren och de lika sektionerna och jag har ingen aning hur allt hänger ihop. Framför allt blev jag väldigt förvånad när jag gick in på mi student sida inne på LTU för att batala kåragiften och där står det att den redan är betald. Undrar hur de gick till och om jag kommer få något medlemskort?

Men från tillförlitlig källa säger att allt kommer lösa sig när jag kommer till plats. Jag har fått en liten literaturlista, på de första tre kurserna men inga exempel på vart jag kan köpa dom. Så nu måste jag sätta mig ner och leta på internet efter fysik och matte böcker……

Sitter på nätet och tittar efter en ny innebandy klubba. Hittade ett jätte bra inlägg om vad man ska tänka på när man köper en ny innebandyklubba.

” Flex:
Anger egentligen hur hård ett skaft är. En fastställd vikt läggs på skaftet. Och med denna så kommer klubban att svikta en del. Den svikt klubban får från utgångsläget anger alltså flexen. Så ifall klubban sviktar 2,3cm så har den alltså 23 i flex.
Vad bör du ha? Givetvis inget fastställt mått. Är du stor och stark senior så bör du kanske ha ner mot 23-25 i flex. Är du en spelare som inte lever på ett tungt skott, så kanske du bör köra 28-30. Är du dam eller pojklagsspelare så bör du ha över 30. Observera BÖR. Det är trots allt din spelstil som avgör detta.
Personligen har jag använt 30-32mm i många år. Men med tiden har jag fått en annan spelstil och en annan teknik när jag skjuter. Så då har jag minskat med flexen. Numera använder jag 26-27mm.

Längd:
Rekommendation för din längd är som sagt 95cm. Meeep.
Som teknisk forward i superligan kanske du ska ha 92cm. Som "grottig" back i div4 kanske du ska ha 102cm. Det är helt och hållet din spelstil som avgör vilken längd du ska ha. Inte någon mall.
Spelar du med en låg tyngdpunkt och vill ha bollen nära kroppen så kör på 92-95cm. Men har du en "upprätt" stil och gillar att göra långa dragningar, eller utnyttja din längd för att bryta motståndarnas anfall, så kör på 97-102cm.
Själv har jag varit en liten, kvick och teknisk forward med väldigt låg spelstil vars starka sidor var mina snabba skott och att jag var väldigt bra på att ha bollen nära kroppen och täcka undan motståndare. Jag körde med 90-92cm.
Numera är jag en tung och stark back(fortsatt låg spelstil), men vars starka sidor numera är mitt spelsinne och mitt tunga distansskott. Klubblängden är 95-97cm.
Min längd? Fortfarande samma som tidigare. 173cm.

Hårdhet på bladet:
Är du stor och stark? Gillar att skjuta hockey-slagskott? Använd HARD.
Gillar du att dribbla mycket? Använda bollkänslan och tekniken? Använd SOFT.
Är du någonstans mitt emellan så....använd MEDIUM.
Det är mer känsla i ett mjukt blad, men dessa "går inte" att skjuta med ifall du använder tyngd och kraft.

Priset:
Har självklart mycket med designen att göra. MEN största boven är ändå flexen. Mjuka klubbor är betydligt billigare än stenhårda klubbor.
Så frågan är ju. Vill du slänga ut 1500kr och upptäcka att klubban är för hård. Eller vill du slänga ut 300kr och upptäcka att den är för mjuk?
Är den för lång så kan du alltid kapa den(från knoppen....EJ från bladet). Men är den för kort, så vad gör du då? ”

Taget från ; https://www.flashback.org/t852049

Så nu har jag då funderat. Jag lägger dåligt med vikt bakom min klubba när jag skjuter, vill gärna skjuta med teknik och inte kraft. Jag bör ha en klubba men hög flex, jag hade tänkt mellan 30-32 flex. Sedan ha ett blad med medium flex för att kompensera lite för det mjuka skaftet och för bollen ska ju helst fara iväg lite i alla fall. Jag är då 178 cm lång så längden på klubban bör ligga mellan 95-97 cm. Jag har för mig att min förra klubba var 96 cm lång. Jag i alla fall ha en klubba med samma längd som den game så jag ska kolla upp det innan jag beger mig ut i affärerna. Sen har jag en liten för kärklek till märket, Salming. Tycker att deras grejor håller överlag bra kvalité och deras innebandyklubber har en shysst och händig design.

Bilden :
http://www.stadium.se/sport/lagsport/innebandy/099490/salming-salming-32-96

Det här är den mest aktuella klubban jag har hittat. 96 cm med 32 flex och ett 3x blad. Jag har absolut ingen aning om vad det är för blad. Men jag har ju ändå någon form av riktlinjer när jag ska köpa en klubba.

Helgen har varit otroligt lugn. Firade att jag kom in på skolan i fredags med vin och tacos. Sen har jag bara fundert ut vilka förberdelser som krävs för att få ihop allt inför skolstarten.

Lite jobb på flygklubben har det också varit. Eller mycket jobb har det varit men luftfarstverket införde nya regeler på flygplatserna i våras så nu har det blivit så himla svårt att komma in på området, det tar längre tid att komma in än vad det tar att jobba. Därför har jag inte varit där så mycket. Men de håller på att fixa så jag ska kunna komma in. Men det kan ta ett tag. Till dess får man jobba på flygklubben efter jobb och köra över banan från militära sidan till den civila, för då går det aldeles utmärkt. Vi är ju trotts allt säkerhets klasifierade och får vistas på air-side men inte om vi kommer som besökare. Det är hur märkligt som helst.
Jag hoppas ju det ska finnas mycket att göra nu när skolan börjar så jag har lite att pyssla med :D

För ett par dagar sedan såg jag en dokumentär om Inuiter. Dokumentären gick ut på att visa folk vad som händer när man tvingar på människor grupper en ny kultur.Inuiter är ett arktiskt folk som lever i Kanada, Alaska och Grönland.
yupikerna är ett annat arktiskt folkslag som lever i Ryssland och Alaska. Dessa två folkslag kallas för Eskimåer. Dock så anses Eskimå vara ett nedsättande ord och används ändas om man syftar på de båda folkgrupperna, då de båda endast representeras i Alaska.


BILD

Under en generation har mer eller mindre Inuiterna gått från att vara nomader till att tvingas leva ett ”normalt” liv. Det är helt sanslöst hur sådant kan påverka människor. Dom har blivit tvingade att bo på en fast plats och tvingats sluta prata Inuktitut och prata engelska.
Man kan se tydliga likheter om man tittar på de Nordiska arktiskt folket Samer. Inte nog med att det är svårt att förstå hur människor reagerar när de tvingas inta en annan kultur men det är också svårt för en annan att förstå deras.


Bild: Samer

Jag menar, jag är ju uppväxt med att klara mig själv. Desto bättre jag klarar mig själv desto bättre är det. Medans ett nomad folk växer upp i grupper där man tar hand om varandra, och helt plötsligt får man inte göra de längre utan man ska ta hand om sig själv i första hand. Vilken omställning!!

I dokumentären fick man följa Inuiter som bodde i ett mindre samhälle, ända sättet att ta sig till byn var med flyg, vilket gällde även alla varor och andra saker man behöver för att leva. Detta gjorde att det var otroligt dyrt att bo och leva i byn. Dessutom ät det fortfarande många som har svårt med kultur omställningen och 11 % av Inuiterna begår självmord, dessutom finns det stora problem med alkohol, droger och våld bland folket, som tidigare inte existerade.

Ganska intressant faktiskt

Det här med att det tar slut med sin partner känns väldigt märkligt. De första dagarna kändes inte så konstigt, man var liksom lite lessen när man hade för lite att göra och då började man fundera på om det hela var rätt eller om man skulle försöka gå tillbaka och lappa ihop det, men annars så var man inte så brörd av det hela. Efter typ 3 dagar började jag känna att det fanns massa tid över. Hade hur mycket tid som helst som skulle fyllas upp, det var ungefär då man började få en helhets blick på det hela. Det dåliga och det bra och varför det blev som det blev. Nu har man då kommit i bearbetningsfasen, planerar och försöker göra roliga saker. Jag har aldrig haft problem med att fylla tiden som blir över förr så jag borde inte ha det nu i häller, funderar även tillbaka till innan jag träffde honom, vad jag gjorde då och så.

Jag kan säga att jag är inte lessen över det längre. Jag känner desutom att jag är inte arg på min föredetta karl, men jag jag behöver yttligare lite mer tid på mig innan jag känner mig redo för att träffa honom igen, om det någon gång överhuvudtaget skulle bli aktuellt så absolut inte än för min del. Det ända jag önskar är ju att han ska må bra och det var hela gruden till att vi träffades från först början, men jag lyckades inte få till det så bra så att alla inblande fick det bättre. Men jag kommer (som det ser ut nu) alltid tycka om honom… J

Nu är det bara att ta sig i kragen och gör saker som är roliga och titta framåt.